Varför är ni inte hos oss?

Spelare kommer och går, så är det alltid. Så ska det nog vara. Vi har fått några nya i år, men också tappat några. Jojje, Danne Nilsson och Oscar drog innan säsongen. Men under säsongen har två duktiga och trevliga pågar försvunnit. Vi har nu efterlyst dem! Vi har fått en intervju med fotbollstokige, spelgalningen och Milan-fantasten David "Davve-DJ" Johansson. Vi har också fått en lång intervju med vår egen Henrik Rydström, snyggast i blåa mjukisbyxor och när han inte torkar sig efter en träningsdusch. Vår Andy Sjövall bjuder på svar som stavas POESI. När han skriver stannar klockorna och tårarna rinner. Det är som mariekex med smör, eller som en kall familjepizza efter en Björka-kväll.



Davve

Det var länge sedan, hur mår Davve?
Ja det va ett tag sen. Jag mår mycket bra!

Varför har vi inte sett dig på träningen på ett tag?
Jag har spelat fotboll i hela mitt liv och känner mig rätt mätt på fotboll i nuläget. Fotboll ska vara kul annars är det inte lönt att spela och just nu känner jag att det inte är så kul. Min glöd för fotboll kommer aldrig att försvinna, men just nu är jag inte så tänd på fotboll

Blir det comeback i år?
Comeback blir det absolut, men svårt att säga när. Det blir när jag känner mig redo och hungrig på fotboll igen
 
Håller du igång med nån annan träning?
Jag underhåller mig själv på olika vis. Blivit en hel del tennis under sommaren. Har även ett gym i källaren där jag lägger ner en del tid

Lirar du nån fotboll i sommarvärmen?
Ja, absolut. Blivit mycket tennis och fotboll under sommarvärmen. Att gå ut och lira boll med kompisarna är något man sällan tackar nej till
 
Finns det tillfälle då du saknar fotboll i SSIF?
Ja, klart. Framför allt på helger då jag vet att ni spelar match
 
Saknar du grabbarna i omklädningsrummet?
Självklart saknar jag alla grabbar i omklädningsrummet
  
Vad saknar du mest när du tänker på SSIF?
Svårt att precis peka ut en sak. Men gemenskapen i klubben och a-laget är riktigt bra
 
Följer du hur det går för oss?
Jag är inne på bloggen lite då och då och uppdaterar mig. Alltid lika kul att läsa. Ännu roligare nu med filmklipp



på en bänk 2007, närmast kameran: andreas sjövall

Det var länge sedan, hur mår Sjövall?
Han mår i grund och botten bra. Är för tillfället lite stressad inför stundande tentamen men när tillfälle ges att få ställa upp på intervju till bloggen är jag inte sen att tacka ja.


Varför har vi inte sett dig på träningen på flera månader?

Anledningen till min ofrivilliga frånvaro är problem med en trilskande vänsterfot. Efter att såväl sjukgymnast som röntgenundersökning misslyckats med att lokalisera orsaken till smärtans uppkomst har jag slutligen blivit ordinerad ett par inlägg att sätta i fotbollsskorna. Självklart lyckades jag glömma skorna hemma när inläggen i förra veckan skulle installeras så jag har därför ingen aning huruvida de fungerar eller ej.
 
Blir det comeback i år?

Comebacken är trots missödet med inläggen redan avklarad. Suget blev för stort och i torsdags sågs jag enligt säkra källor springandes på idrottsplatsens grönytor i ett tappert försök att prestera något som åtminstone kan liknas vid fotbollsspelande. Det var inte vackert att skåda men likväl en comeback och kul var det.
 
Blir det mycket styrketräning och bandy eller hur håller du i gång?
Innebandy är en trevlig hobby och säsongen har så sakteliga smugit igång. Särskilt konditionskrävande är det dock inte vilket jag bittert fick erfara under torsdagens fotbollscomeback. Utöver bandyliret har jag i vanlig ordning bränt av ett par gympass i veckan även om det kan vara svårt för ett otränat öga att se.


Finns det tillfälle då du saknar fotboll i SSIF?
Fotbollen som sådan är inte det jag saknat mest utan det är avsaknaden av allt runtomkring som har varit svårast att hantera.


Saknar du grabbarna i omklädningsrummet?
Stämningen i omklädningsrummet är för mig en av de huvudsakliga anledningarna till varför lagidrott i allmänhet och fotboll i synnerhet är en sådan förträfflig fritidssysselsättning. Även om man får medge att jargongen ibland tenderar att bli väl grabbig och enkelspårig kan man inte annat än förundras över den gemytliga stämning som allt som oftast uppstår i ett omklädningsrum. Jag minns inte den exakta formuleringen men en väldigt karismatisk mittback uttryckte en gång under sin tid i föreningen missnöje över att det snackades för mycket sprit och fitta under träningarna och visst kan det ibland vara så men samtidigt känner jag att låt det vara så då. Alla konversationer behöver inte vara djuplodande resonemang om diverse existentiella frågor även om det som sagt var inte behöver slå över till den andra ytterligheten heller. Det sköna tugget och den härliga mixen av personligheter gör att det är, i princip, lika roligt att komma till träningen en grådassig tisdag i februari som en solig torsdag i juni. Att först mötas av Carl den stores självgoda leende när man stiger på finlandsfärjan för att sedan i omklädningsrummet kunna lyssna till Eriks berättelser om helgens Power Meet innan man beger sig ut på planen för att avverka ett skönt träningspass följt av en sönderkokt burkkorv med frusna korvbröd är få förunnat och något jag absolut inte vill vara utan. Kort sagt: jag har saknat grabbarna i omklädningsrummet.


Du dök upp i South Sandby Football Tournament & Fest, du var med och tog ditt lag till guld i turneringen. Du såg ut att vara i fin fotbollsform, hur kändes det att göra kortkort comeback då?

En titel är alltid en titel och i svensk fotboll finns idag bara fyra titlar att tampas om, SM, Svenska cupen, Supercupen och South Sandby Football Tournament  & Fest. Därför kändes det som att det gällde att ta vara på chansen när den väl dök upp. Med det sagt är det är klart att det kändes bra att få vara med och ta hem den första upplagan av en förhoppningsvis återkommande turnering.

Vårt ramstarka kollektiv med idel karaktärsspelare kryddat med lite individuell stjärnglans i form av en med spänstiga och graciösa steg springandes Lina Härle (som efteråt mycket ödmjukt utsåg sig själv till turneringens stjärna) och den alltid så eleganta Kaiser Robin skulle visa sig bli mycket framgångsrikt.

Med ett lagbygge och spelsätt inte helt olikt Kalmar FF anno 2004, dvs en solid defensiv och giftig kontringsfotboll, kunde vi efter en svag inledning mot den gyllene 89årgången anförda av Niclas Gustafsson (av många ansedd som byns snyggaste kille) sedan defilera i mål och i finalens förlängning slutligen besegra ett vilt krigande lag med kapten Buregård i spetsen.

För övrigt måste jag tillägga att det var ett mycket trevligt arrangemang som verkligen bidrar till att integrera föreningens olika lag, även om damerna gör sitt bästa för att motarbeta detta genom sin konsekvent dåliga uppslutning på tillställningar av den här typen.



Sjövalls vinnarlag i South Sandby Football Tournament & Fest

Vad saknar du mest när du tänker på SSIF?
Pojkarna, mina blåa träningsbyxor och en väl genomförd glidtackling på en regntung gräsplan.

 
Följer du hur det går för oss?

I början hade jag svårt att intressera mig när jag inte själv kunde vara delaktig men på senare tid har jag följt resultaten och försökt hålla mig uppdaterad. Givetvis följer jag bloggen slaviskt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0