Ungdomssatsningen
Victor Engdahl har ställt upp på en intervju om sitt fotbollsår, hans drömmar att ta steget upp i a-truppen och hur det är att vara ungdomsspelare i SSIF. Nedan beskriver jag hur ungdomssatsningen förändrats radikalt på tio år. Numera är det så mycket bättre, men är spelarna lika lojala nu?
Jag kanske går på tunn is, jag kanske är inne på andras område. Men jag måste
säga att jag förvånas av yngre spelares naivitet (om det ordet finns). Först
och främst måste jag säga att i år finns det fantastiskt många talanger i och
under seniorlaget. I åldrarna närmast under seniorerna finns där fler talanger
än vad jag någonsin sett i en by av vår storlek och i en klubb med vår
divisionstillhörighet. Sen vet jag om att mitt SSIF hjärta är så stort att jag
ibland glömmer att andra klubbar och sporter existerar. Men jag minns för tio
år sedan, när jag började spela i u-laget (då sa alla b-laget). Vi från 15-
16års-laget fick ställa upp för att det fattades folk, vi låg i division 1 och
förlorade med tio mål/match. Det var tidiga söndagsmorgnar och mer regel än
undantag att spelarna var kraftigt bakfulla. När jag fick chansen på bänken i a-
laget var det för att det fattades folk och tränaren hoppades att han slapp
byta in mig. Sen ramlade a-laget ur fyran och stjärnorna slutade, då flyttades
hela vårt lag upp. Vi var absolut inte redo för femman och början på raset var
ett faktum. Det sattes orimlig press på oss, vi 17-18åringar skulle bära fram a-
laget.
Numera ser det helt annorlunda ut. Föreningen (Gert-Inge och Anders tsm med
duktiga seniortränare och ledare) tänker större. Nu är u-laget ett seriöst lag
där unga får chansen och får spela på en utvecklande nivå. U-laget har haft en
fantastiskt tränare i Johnny och dessutom haft träningar tillsammans. U-
lagsspelare har fått chansen på a-lagsträningar och a-lagsmatcher. Unga spelare
ges bra träningsmöjligheter, får chansen till bra matchning, får extra träning
om motivationen finns och ställs inför bra utmaning i juniorserie div.2 och u-
lagsserie div.3. Unga spelare har inget orimligt ansvar att bära fram sina lag,
utan finns i en bra miljö för att utvecklas. Prestation före resultat. Dessutom
är gemenskapen så mycket bättre nuförtiden, samt två år i rad med spanienresa
för juniorerna är ren lyx (även om jag vet att spelarna själv betalar resan).
Det jag säger är att SSIF´s ungdomssatsning har gått framåt enormt på tio år,
från att det bara var seniorer och resultat som gällde. Idag är
ungdomssatsningen det viktigaste, det är föreningens framtid. Det görs allt för
att talangerna ska få den möjligheten de vill att bli så bra som de vill.
Prestation och utveckling kommer före resultat. Det bidrar givetvis till att
konkurrensen ökar. Men ändå blir ens sandby-hjärta ledset när rykten går att
spelare provtränar här å där. Det är synd att dessa spelarna inte ser vilka möjligheter
de missar i SSIF. Man ska inte kunna ha det roligare nån annanstans och man
ska kunna bli så bra som man vill här, möjligheterna ges.............. SSIF
gör ett grymt jobb, vi ska vara stolta och ta vara på chansen. Inte
packa väskan å dra!
Jag kanske går på tunn is, jag kanske är inne på andras område. Men jag måste
säga att jag förvånas av yngre spelares naivitet (om det ordet finns). Först
och främst måste jag säga att i år finns det fantastiskt många talanger i och
under seniorlaget. I åldrarna närmast under seniorerna finns där fler talanger
än vad jag någonsin sett i en by av vår storlek och i en klubb med vår
divisionstillhörighet. Sen vet jag om att mitt SSIF hjärta är så stort att jag
ibland glömmer att andra klubbar och sporter existerar. Men jag minns för tio
år sedan, när jag började spela i u-laget (då sa alla b-laget). Vi från 15-
16års-laget fick ställa upp för att det fattades folk, vi låg i division 1 och
förlorade med tio mål/match. Det var tidiga söndagsmorgnar och mer regel än
undantag att spelarna var kraftigt bakfulla. När jag fick chansen på bänken i a-
laget var det för att det fattades folk och tränaren hoppades att han slapp
byta in mig. Sen ramlade a-laget ur fyran och stjärnorna slutade, då flyttades
hela vårt lag upp. Vi var absolut inte redo för femman och början på raset var
ett faktum. Det sattes orimlig press på oss, vi 17-18åringar skulle bära fram a-
laget.
Numera ser det helt annorlunda ut. Föreningen (Gert-Inge och Anders tsm med
duktiga seniortränare och ledare) tänker större. Nu är u-laget ett seriöst lag
där unga får chansen och får spela på en utvecklande nivå. U-laget har haft en
fantastiskt tränare i Johnny och dessutom haft träningar tillsammans. U-
lagsspelare har fått chansen på a-lagsträningar och a-lagsmatcher. Unga spelare
ges bra träningsmöjligheter, får chansen till bra matchning, får extra träning
om motivationen finns och ställs inför bra utmaning i juniorserie div.2 och u-
lagsserie div.3. Unga spelare har inget orimligt ansvar att bära fram sina lag,
utan finns i en bra miljö för att utvecklas. Prestation före resultat. Dessutom
är gemenskapen så mycket bättre nuförtiden, samt två år i rad med spanienresa
för juniorerna är ren lyx (även om jag vet att spelarna själv betalar resan).
Det jag säger är att SSIF´s ungdomssatsning har gått framåt enormt på tio år,
från att det bara var seniorer och resultat som gällde. Idag är
ungdomssatsningen det viktigaste, det är föreningens framtid. Det görs allt för
att talangerna ska få den möjligheten de vill att bli så bra som de vill.
Prestation och utveckling kommer före resultat. Det bidrar givetvis till att
konkurrensen ökar. Men ändå blir ens sandby-hjärta ledset när rykten går att
spelare provtränar här å där. Det är synd att dessa spelarna inte ser vilka möjligheter
de missar i SSIF. Man ska inte kunna ha det roligare nån annanstans och man
ska kunna bli så bra som man vill här, möjligheterna ges.............. SSIF
gör ett grymt jobb, vi ska vara stolta och ta vara på chansen. Inte
packa väskan å dra!
Kommentarer
Trackback
