SSIF

Det är vinter, det innebär inställd söndagsträning och lite att skriva om i bloggen. Denna vinter är den "värsta" jag varit med om. Visst fan är det vackert, men mest till bekymmer tyvärr.

Novell:
Jag ska bjuda på en spännande novell om den yre mannen Marcus.
"Marcus äger ett par svarta vantar som han gillar jättemycket. När han i onsdags kom  till gympasalen på byskolan var han bekymrad. -var e mina vantar, sa han oroligt. Där ligger ett par bredvid dig svarade jag honom. Nej det är inte mina svarade Marcus, jag måste ha glömt dem hemma svarade han. Han var inte säker på om han hade haft vantar på sig eller inte när han cyklade ner till byskolan. När han senare på kvällen kom hem upptäckte han att vantarna inte var hemma. Då smsade Marcus till mig: -Det måste vara mina vantar som låg i omklädningsrummet på byskolan, kan vi hämta de imorgon? Jag svarade att det inte var några problem. När vi hämtat vantarna dagen efter gick vi ut från omklädningsrummet, vi stannade och snackade efter bommarna vid gympasalen. Mitt i samtalet skriker Marcus: -Där är min vante!
I en snöhög hittade han en av sina vantar som han saknade, men som han trodde att han hämtat precis. Vantarna på byskolan var inte Marcus, och nu saknar han en vante. Den är spårlöst borta, och Marcus hoppas att dramat ska få en upplösning.

Detta är första och sista delen i novellerna om den mest yra människa som finns. Det finns småsaker som inte är stora nog att nämna här. Som t.ex när han lade sitt choklad på pakethållaren för att stanna och snacka med en gammal polare. Sen tog han cykeln och rivstartade iväg. Chokladet ramlade ner oh jag fick fråga honom om han inte skulle ha det med sig.
Alla gångerna han frågat om vi inte ska gå ut från lilla entrén på ica och jag svarar honom att han har cykeln vid andra entrén tänker jag inte ens nämna i bloggen.


Missa inte Rami Shaaban-låten, fantastiskt!

http://www.youtube.com/watch?v=X_J86ogaeVE


Lika som bär

En sjätteklassare på Killebäck



En fotbollsspelare i Valencia (Miguel)