SSIF

Ingemar, det räcker att säga så. Är man ny i föreningen eller i herrlaget kanske man säger: Vem? Var man däremot med under åren 1985-2007 så säger man snarare: denna lirare, denna kung! Ingemar är symbolen för herrlaget under många år och för mig personligen är han den förste som bjöd på korv efter träningen. Jag hoppas att samtliga läsare ser det enorma värdet i denna intervjun. Ingemar betydde mycket för seniorfotbollen, på plan men framförallt utanför. Full koll och bjöd alltid på ett gott skratt. Denna veckan i bloggen är den bästa nånsin. Nya serien Talangen startade, allsvensk intervju med Johan Eiswohld och idag bjuder vi er på Ingemaaaar. Medan herrlaget drar till Gislöv på träningsläger är vi stolta att kunna ge er Ingemar hela helgen. På måndag är bloggen tillbaka med båda godkända och förbjudna bilder från träningslägret.


This is Ingemar

Det var många år sen ingemar, hur e läget?
- Så många år är det väl ändå inte? 2007, när vi kvalade oss tillbaka till
femman, stod jag i kiosken de flesta hemmamatcherna (se nedan). 2008 var
jag ganska flitig åskådare, men 2009 såg jag nog endast bortamatchen mot
HBK på våren.
Usch ja, inte nog med att "förrädaren" Jernberg fick göra första målet,
Ljungbergs frisparkskanon sved också. Som gammal ungdomstränare för P77
minns jag en mängd prestigemöten med HBK, och ofta var det Magnus
Ljungberg som satte käppar i hjulet för oss.
Annars är allt bra, bara 25 kg för mycket i matchvikt. Men som nybliven
deltidspensionär, hoppas jag få mer tid att både motionera och se en del
av SSIFs matcher.

vad gör du nuförtiden?
- Jag jobbar som sagt bara halvtid numera, så jag har äntligen fått tid att
ägna mig åt ett gammalt intresse, det svart-vita fältets fotboll, för att
traverstera en gammal klyscha. För dem som är för unga kan jag upplysa om
att forntidens sportjournalister älskade att kalla fotboll för "det gröna
fältets schack".

Blir det nån fotboll på fritiden?
- Det blir väl en del TV-tittande, men sällan mer än någon match i veckan,
och någon enstaka live-match på Malmö (förlåt Swedbank) Stadion. Men
ambitionen är som sagt att försöka se lite mer på lokal fotboll i år.

följer du hur det går för SSIF?
- Ja, det gör jag, via press, radio och TV. Nåja, vare sig radio, TV eller
Eslövs-editionen av Skånska Dagbladet har någon ingående bevakning, så det
mesta har varit via webben: SSIFs hemsida, Everysport och nu också via
bloggen. Tyvärr har väl sidan på Svenskafans lagts ner, sedan Hugosson
flyttade (fast den icke-fungerande länken från SSIFs hemsida finns kvar!).

Saknar du att vara delaktig i fotbollen?
- Ja, på sätt och vis. Å andra sidan tog den väldigt mycket tid under många
år. Och det finns ju faktiskt andra saker i livet än fotboll (även om
Liverpools legendariske manager Bill Shankly inte skulle hålla med:
"Someone said to me 'To you football is a matter of life or death!' and I
said 'Listen, it's more important than that'.")

För nya och yngre i föreningen som inte känner till dig, kan du berätta
mycket om dig i SSIF? När och vilka roller har du haft i föreningen?
- Jag började som ungdomsledare när min yngsta son Magnus ("Lundis") började
spela fotboll i P77. Det kan väl ha varit omkring 1985. Det fortatte, via
ett hopslaget P76-77, via J-laget, till lagledare för U-laget (fast det
hette kanske B-lag på den tiden). Jag slutade i och med att jag flyttade
till Lund 1995. Jag hade tänkt att trappa ner fotbollen men hamnade ganska
snart som ledare för ett flicklag i Lunds SK. 2001 lyckades Olle Fridolf
"värva" tillbaka mig som lagledare för U-laget, som då coachades av nämnde
"Lundis", som blivit hjälptränare i seniortruppen. Jag stannnade kvar hos
herrseniorerna till 2005. Jag satt också i SSIFs styrelse 2002-07 (om jag
minns rätt).

Lista dina fem bästa SSIF-minnen, med kommentar:
1. Får antagligen bli vinsten i Romelecupen för pojkar 15 år.
Anledningen är att vi åkte till gruppspelet utan tre av våra allra bästa
spelare, och med endast en avbytare. Mot all förmodan lyckades vi vinna
både gruppspel och kvartsfinal. I finalspelet hade vi med de tre andra
spelarna också och vann finalen i överlägsen stil med 8-4 över
Hässleholm.

2. Får också bli ett minne från pojklagstiden. Vinst i Sandbycupen för
pojkar 13 år. Finalmatchen mot GOF, med bl.a. Johan Jönsson i laget, vann
vi med 1-0 (?) och trots att vi ett tag hade två spelare utvisade
samtidigt, blev jag aldrig orolig.

3. Vinsten hemma 2007 mot Hammenhög i kvalet till div. 5. Då var jag
visserligen endast aktiv som korvgubbe i kiosken, men fick ändå vara med
på segerfotot.

4. Säsongsavslutningen 2005. Det hade gått erbarmligt dåligt i serien,
och ett par omgångar före slutet uppstod en konflikt mellan klubben och
tränarna, som valde att avgå. Därför leddes laget de sista omgångarna och
i kvalet för att undvika nedflyttning till div. 7 av en trojka bestående
av Björn Klasson, Thomas Bengtsson och jag själv. Vi lyckades klara oss
utan förluster, och kunde därför titulera oss som obesegrade som coacher
för SSIFs A-lag. Se också Fredrik "Rutan" Rutbergs skildring av
säsongsavslutningen här på bloggen.

5. Svårt att välja, men det får nog bli "Sandbylåten" som totades ihop
av ett antal seniorspelare, jag tror det var 2004. Den innehåller ett
antal mer eller mindre (oftast mer) träffande imitationer av, bl.a. mig
själv, Peter "Pidda" Dahlström, Rickard "Ooaaj" Svensson, Per-Arne "Tar ni
en korv till, så skjuuuter jag er" Jansson m.fl.

Berätta om dina största garv i SSIF?
- En gammal man har dåligt minne, men ett av dom absolut största var när
"Sandbylåten" uruppfördes i omklädningsrummet.

I vilken omgång i år gör du comeback på Sandbyvallens läktare?
- Risken finns att det blir redan till hemmapremiären 18/4 mot Bukten.

Du var under några år den bästa "korv-gubben" i världen, kan du ge oss
några tips att hitta tillbaka till den perfekta korven? Vilken är den
bästa efter-träning-korven?
- Min favorit var en smal korv, jag tror den var från Ugglarp. När det sedan
gäller korvkokning, så är hemligheten att inte ha för hög värme, den ska
bara sjuda mycket försiktigt.
För att inte fullständigt ruinera föreningen bör man dessutom ha en sträng
och bestämd korvvakt, gärna med pistollicens (typ "Pajen"), som hindrar
Mackan och andra storkonsumenter från att trycka i sig mer än ett
halvdussin korvar.

Kan man inte få lista ett dream-team? Nähä. Då gör jag det i alla fall.

Målvakt: Niklas Carlnén
Backlinje: David Mårtensson, Martin Henriksson, Jens Carlsson, Niklas
Mansfield
Mittfält: Markus Mårtensson, Johan Mårtensson, Daniel Tengberg, Johan
Kristensson
Anfall: Joakim Kiuru, Henrik Forsbrandt
Bänken: Jens Haglund, Johannes Mårtensson, Bobby Seger, Jonas Bladh
Coach: Roland Rasmusson





Ingemar skickade med två bilder, samt ingemar-låten. I nuläget har jag inte lyckats få den till bloggen. Internt är den jävligt grym, är man inte insatt känns den kanske blek. Men låten hade lyft denna intervjun till ytterligare en nivå. Jag hoppas den kan komma upp vid ett senare tillfälle i bloggen.

Trevlig helg!

Gislöv here we come